idag är det hela 11 månader sen allt föll på plats.
han och jag, blev ett. han som än idag är min.

stämningen var som i en romantiskt film.
händerna var lite svettiga. vi hade ju aldrig gjort det där innan. med varandra såklart. det var nervöst och pirrigt.
du höll om mig. och jag höll om dig.
jag minns allt som igår.
musiken strömmade ut ur högtalarna, låt efter låt spelades - men tiden verkade stå still.
det var en torsdag. en solig torsdag och hela dagen hade jag kännt lycka.
efter flera minuter i tystnad  - ja, de va då, allt bara äntligeen föll på plats.
det jag tänkt och tänkt på så många gånger.
vi kysstes. å kysstes, å kysstes.
jag fylldes av lycka.
det där pirret i magen. det svaga känslan i knäna.
känslan av att vara kär. lyckligt kär.
att ligga där i sängen, med helt rätt person och bara kyssas. kramas. att bara se honom i ögonen.
känslorna kommer tillbaka när jag tänker på det.
känns så jäkla rätt. ångrar inte en sekund.

 11 månader..
vägen hit har varit lång och snirklig.
men nu ser jag ljuset och det känns bra inombords.
även fast vi tekniskt sett gjorde slut ett par veckor, har vi ändå spederat nästan varenda dag tillsammans.
pussats, kramats, skrattat tillsammans - och allt det där som vi gjorde innan.
jag ser det som en tecken på att det ska vara du och jag.
jag klarar mig inte utan dig, det vet jag nu.  jag tycker om att ha dig vid min sida.
så är det bara.

11 månader. 11 månader sen det blev du och jag.

i love you, forever.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0